skit lov!
Eftersom jag varit förkyld har jag inte orkat skriva eller för övrigt inte orkat sitta framför datorn och snörvla. Har känt mig jävligt ledsen över att jag varit sjuk under hela mitt lov. Det har helt enkelt varit väldigt orättvist att just jag ska gå och bli sjuk när man för en gångs skull har tid att kankse ta en promenad, mysa långt in på småtimmarna eller hälsa på någon. Den enda jag har hunnit hälsa på är mamma.
Två dagar innan lovet (torsdag) fick jag världens näsblods attack. Har aldrig haft det i mitt liv, så jag blev ju livrädd! De bara rann och rann i två timmar och hela lägenheten såg ut som en masaker i Bagdad. När det väl slutat blev jag grymt hängig och chocken över allt blod släppte. Låg på soffan och sov resten av dagaen.
Fredagen blev inte bättre, då var man ju bara jävligt glad över att lovet var här. Men såklart började halsen smärta och de blev inte bättre. Jag fick feber, halsen var irriterad och näsan rann. Och så höll det på till denna helg. Kände mig måttligt less när jag visste att de var helg, halloween och fint väder ute. Då bestämde jag mig för att åka till Haparanda och "vila upp" mig.
När jag väl kom till Haparanda efter en av de plågsammaste bussresorna jag åkt, dök jag ner i sängen och somnade galet tungt. Vaknade på fredagen kallsvettig av att mamma försökte få upp mig ur sängen, hon och hennes väninna ville åka till de nya köpcentrat "På gränsen". Jag följde med utan att känna efter hur jag egentligen mådde. De första timmen i köpcentret kände jag inte av någon trötthet, men efter att ha svansat efter mamma och hennes vän i 2 timmar blev jag helt slut som artist. Började hosta och snörvla, alla runt om mig tittade på mig som en syfilis smittad snusk och höll sig på en radie av 2 meter från mig. Allt blev väldigt dimmigt efter de.. Det kändes som att jag satt i en båt som gungade.
Men allt slutade lyckligt iaf, mamma gick och köpte vatten åt mig och vi åkte hem. Väl hemma igen dök jag ner i sängen och somnade även denna gång tungt som satan. Jag han t.o.m börja längta hem när jag var i Haparanda från tors - lör.
Nu är det redan söndag och jag känner att lovet har inte varit någon höjdare för min hälsa. Ett riktigt bajslov kan jag säga!
Idag har jag tagit mig lite ork för att hänga upp nya gardiner och dona på i lägenheten. Planen för nästa helg är att styra upp en fest med brudarna. Den förra var en riktigt lyckad kväll. Bastu, skratt och öl;)
Imorgon börjar skolan igen.. Livet suger litegrann för tillfället! Men jag ser fram emot onsdag, då åker brudarna och jag till Kiruna! Måste tacka Kattis och Sandra för att de vill så snällt följa med som stöd, ni är bäst:)
Två dagar innan lovet (torsdag) fick jag världens näsblods attack. Har aldrig haft det i mitt liv, så jag blev ju livrädd! De bara rann och rann i två timmar och hela lägenheten såg ut som en masaker i Bagdad. När det väl slutat blev jag grymt hängig och chocken över allt blod släppte. Låg på soffan och sov resten av dagaen.
Fredagen blev inte bättre, då var man ju bara jävligt glad över att lovet var här. Men såklart började halsen smärta och de blev inte bättre. Jag fick feber, halsen var irriterad och näsan rann. Och så höll det på till denna helg. Kände mig måttligt less när jag visste att de var helg, halloween och fint väder ute. Då bestämde jag mig för att åka till Haparanda och "vila upp" mig.
När jag väl kom till Haparanda efter en av de plågsammaste bussresorna jag åkt, dök jag ner i sängen och somnade galet tungt. Vaknade på fredagen kallsvettig av att mamma försökte få upp mig ur sängen, hon och hennes väninna ville åka till de nya köpcentrat "På gränsen". Jag följde med utan att känna efter hur jag egentligen mådde. De första timmen i köpcentret kände jag inte av någon trötthet, men efter att ha svansat efter mamma och hennes vän i 2 timmar blev jag helt slut som artist. Började hosta och snörvla, alla runt om mig tittade på mig som en syfilis smittad snusk och höll sig på en radie av 2 meter från mig. Allt blev väldigt dimmigt efter de.. Det kändes som att jag satt i en båt som gungade.
Men allt slutade lyckligt iaf, mamma gick och köpte vatten åt mig och vi åkte hem. Väl hemma igen dök jag ner i sängen och somnade även denna gång tungt som satan. Jag han t.o.m börja längta hem när jag var i Haparanda från tors - lör.
Nu är det redan söndag och jag känner att lovet har inte varit någon höjdare för min hälsa. Ett riktigt bajslov kan jag säga!
Idag har jag tagit mig lite ork för att hänga upp nya gardiner och dona på i lägenheten. Planen för nästa helg är att styra upp en fest med brudarna. Den förra var en riktigt lyckad kväll. Bastu, skratt och öl;)
Imorgon börjar skolan igen.. Livet suger litegrann för tillfället! Men jag ser fram emot onsdag, då åker brudarna och jag till Kiruna! Måste tacka Kattis och Sandra för att de vill så snällt följa med som stöd, ni är bäst:)
Trackback


